Krönika: Snusk i studentkorridor, någon?

Krönika: Snusk i studentkorridor, någon?

Det var studentkorridoren som fick mig att välja lärosätet. Jag skulle flytta till en stad där jag inte kände någon och tanken att flytta till en egen lägenhet skrämde mig. Studentkorridor däremot. Det lockade. Mitt blivande hem var en korridor, nybyggd och vackert belägen nära universitetet. Gemensamt kök och gemensam tv-soffa skapade självklara samlingsplatser för oss studenter från olika delar av landet.

Det blev bara två terminer i just den korridoren. Två år senare var jag dock tillbaka i korridor. Nytt lärosäte, ny stad. Möjligheterna att själv välja mitt boende var små. Det blev ett slitet rum i en sliten korridor i ett gigantiskt studentområde. De gemensamma faciliteterna användes sällan, vi sågs i köket.

Min nya korridor var nog sällsynt stel. Många av de andra minimala och slitna korridorerna utspridda över staden hade själ på ett annat sätt. Några självklara samlingsplatser var de dock inte.

Nu för tiden byggs det få studentkorridorer och de som finns i bostadsbeståndet fasas ut. Ett närliggande exempel är det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, som förra året sålde studentkorridorboendet Midgårdslunden. De nya ägarna, Svenska Studenthus, ska successivt bygga om korridorerna till minilägenheter med fullt utrustade kök – när någon flyttar ut eller anmäler intresse för att ombyggnad. Anledningarna är två: det är vad studenterna vill ha och de vill minska ”snusket”.

Jag minns det själv från mitt korridorsboende: hur allas ansvar blev ingens ansvar. Trots städschemat lyckades någon tappa en bit kött bakom mikrovågsugnen och glömma den där. Det luktade lik.

Har studenternas syn på korridorer ändrats? Fredrik Blom på Svenska Studenthus anser det. ”Studenter vill klara sig själva. Förr nöjde de sig med korridorer, som är ett genomgångsboende. Men det är inte så kul att bara bo i ett halvår på ett ställe. Det är heller inte bra för ägarna, slitaget blir stort.”

Det går inte att tala om studenter som en homogen grupp. Sverige har EU:s äldsta studenter. Medianåldern är över 25 år. Etableringsåldern (då tre fjärdedelar av en åldersgrupp etablerat sig på arbetsmarknaden) är 29 år – en ökning med åtta år sedan 1990. Var fjärde kvinna som studerar har barn. Mångfalden bland studenter vad gäller ålder och livssituation gör att också behoven varierar.

Det är dags att uppdatera min egen syn på boende för studenter, och inse att tiderna förändras. Självständiga studenter av i dag är redo för mer ansvar.

Eva Cooper är i dag konsult på New Republic. Hon har en bakgrund som kårpolitiker och ordförande för Saco Studentråd, som samlar 100 000 studenter över hela landet

+