Historien bakom Sthlm6000+

Historien bakom Sthlm6000+

Brist på studentbostäder har varit ett länge känt och påtalat problem, särskilt i Stockholm där byggandet varit näst intill obefintligt under flera decennier. Probleminsikten etablerades i vidare kretsar när Stockholms läns landsting (Tillväxt, miljö och regionplanering, TMR) år 2011 släppte sin alarmistiska rapport om Stockholms studentbostadsbrist. Tre av tio Stockholmsstudenter övervägde att lämna länet på grund av bostadssituationen. Rapportens utgångspunkt var Stockholms utmaningar som kunskapsregion. Efter rapportsläppet gick diskussionerna om studentbostadsbristen på högvarv och initiativ väcktes från flera håll. Landstinget kallade till sig både rektorer och politiska representanter från kommuner runt om i hela länet. Men trots debatten och kanske för att initiativen inte kunde samordnas och i viss mån konkurrerade rann det hela ut i sanden.

Stockholms utmaningar kvarstod dock, liksom behovet av samarbete. Akademiska Hus hade då under flera år tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan jobbat med studentbostadsfrågan som en av de viktigaste målen för utvecklingen av KTH Campus. Att integrera boende i campusmiljön handlade inte bara om att öka antalet bostäder utan och också om att skapa en levande och tryggare stadsmiljö inne på campus. När Akademiska Hus började leta byggherrar till studentbostadsprojekt inom KTH Campus föddes idén om ett mer utvidgat samverkansprojekt.

– Egentligen var vi bara ett initiativ i raden kring studentbostadsfrågan. Men det som kanske var unikt var insikten om att det skulle behövas en mycket bred samverkan av intressenter av många olika slag för att komma tillrätta med problemen och vår plan för hur detta borde gå till, säger Erik Westin, stf regiondirektör för Akademiska Hus och en av eldsjälarna bakom projektet

Med mantrat att det handlade om att öka Stockholms attraktivitet som studentstad och med en visionär grund i skriften ”Stockholm: Universitetshuvudstaden” som tidigare hade tagits fram av Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan påbörjades ett intensivt arbete för att samla ett stort antal aktörer kring ett gemensamt mål: att korta kötiden för en studentbostad till max en termin genom att bl.a. bygga 6000 studentbostäder fram till 2017. 2017 var ett första viktigt etappmål med ambitionen om en ökning av antalet bostäder med 50%. Men, i planen låg också att det bortom 2017 skulle åstadkommas i storleksordningen lika många till för att helt bygga bort bristen. Det är bakgrunden till plustecknet i namnet.

– En viktig utgångspunkt var att det inte skulle räcka med att ha med Stockholms stad för att uppnå målen och att inte heller vår campusmark på långt när skulle räcka till fortsätter Erik Westin.

Ambitionen blev därför att få med så många som möjligt av länets kommuner. Viktigt både för framgången och för att få med många intressenter var att länsstyrelsen tidigt ställde upp för projektet. I juni 2013 samlade Sten Wetterblad, regiondirektör på Akademiska Hus och ordförande i styrgruppen för Sthlm6000+ en central grupp med aktörer bakom en debattartikel som publicerades på DN Debatt, vilket i sin tur blev det officiella startskottet på Sthlm6000+.

I detta skede hade, förutom länsstyrelsen, sju kommuner och fyra av länets universitet och högskolor anslutit sig, därutöver var både SSCO och Stockholms läns landsting engagerade.

– Parallellt med att debattartikeln publicerades började vi uppvakta andra partners – byggherrar, arkitekter med flera. Vi hade också tur med timingen. Under 2013 presenterades en hel del utredningar från regeringen som handlade om bostadsbyggandet och därmed fick vi tidigt draghjälp av regellättnader som var på gång och också möjlighet att bli en röst för många aktörer och som en remissinstans i de utredningar som pågick, säger Erik Westin.

Sedan dess har projektet fortlöpt med fler debattartiklar och uppvaktningar av både riksdag och regering. En hemsida har tagits fram för att tydligt visa på var det byggs och hur långt det är kvar till att målet om 6000 nya studentbostäder nås. Idag har 38 aktörer anslutit sig. Enligt Erik Westin har kommunikationen kring tydliga mål tillsammans med bredden av aktörer varit avgörande faktorer för Sthlm6000+ framgångar:

– Det skapas en kraft av att så många aktörer binder upp sig kring ett gemensamt och mätbart mål som dessutom följs upp kontinuerligt. Ansvaret bollas inte runt på samma sätt utan nu står vi alla inför samma utmaning. Med utgångspunkt i det gemensamma målet har vi sedan kunnat skapa dialoger om framtidens studentbostad och ett ömsesidigt utbyte av värdefulla kunskaper och erfarenheter om bostadsbyggande, avslutar Erik Westin.

+